ELJON GROUP - För fastighetsägare

NYA ENERGIKRAV FÖR FASTIGHETER

Så påverkas värde, investeringar och drift – vad du behöver göra nu

EU:s nya energidirektiv innebär stegvis skärpta krav på både nyproduktion och befintliga byggnader. Det handlar inte om en enskild åtgärd — utan om hur fastigheten presterar över tid.

Mer info om EPBD på Boverket

Förändringen sker snabbt — och i skala.

Nya krav träder in stegvis, men effekten blir omfattande.

Det handlar inte om en enskild åtgärd, utan om strategiska investeringar i hela fastighetsbeståndet.

De som agerar tidigt får kontroll — övriga tappar handlingsutrymme.

2024

Beslut i EU-parlamentet

Energiprestandadirektivet, EPBD, handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av medlemsstaternas lagstiftning senast den 29 maj 2026.

2026

Sverige

Nya offentliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader

Nya byggnader >1 000 m² ska redovisa livscykel (GWP)

Solenergikrav vid större ombyggnationer (>1 500 m²)

Solenergikrav för offentliga byggnader (>2 000 m²)

2027

Sverige

Solenergikrav på nya offentliga byggnader och lokaler (>1 500 m²)

2029

Sverige

Utökade solenergikrav på offentliga byggnader (>1 500 m²)

Nedan kommer en översikt som visar hur de nya energikraven kan omsätts i konkreta åtgärder — och var olika insatser blir relevanta.

PRIORITERA RÄTT OCH MINSKA KOSTNAD OCH RISK.

Kyotopyramiden är en etablerad modell för hur energieffektivisering bör prioriteras i fastigheter.

Grundtanken är att åtgärder ska genomföras i rätt ordning för att ge största möjliga effekt – både energimässigt och ekonomiskt.

Pyramiden utgår från fem steg:

1. Minimera värmeförluster

2. Minska energibehovet

3. Nyttja lokal energiproduktion

4. Styra och optimera energianvändningen

5. Välja energikälla

Modellen används ofta inom fastighets- och energisektorn för att skapa en långsiktig och strukturerad energirenoveringsplan.

ENERGIRENOVERINGSPLAN

En energirenoveringsplan hjälper fastighetsägare att prioritera rätt åtgärder i rätt ordning – utifrån byggnadens förutsättningar, investering och energiprestanda.

Planen omfattar ofta en kombination av:
1. energieffektivisering
2. optimering av drift
3. förbättrad energistyrning
4. lokal energiproduktion

Boverket rekommenderar ett långsiktigt och stegvis arbete med energieffektivisering och energirenovering, där åtgärder planeras och genomförs över tid snarare än som enskilda insatser.

ENERGIPRESTANDA

I det nya EPBD-direktivet får byggnaders energiprestanda en allt större betydelse. Fokus flyttas successivt mot byggnadens faktiska energianvändning, effekt och långsiktiga energiflöden — vilket påverkar både energiklassning, investeringar och framtida fastighetsvärde.

Det innebär bland annat:

1. Krav på energianvändning skärps
2. Nytt sätt att mäta energiprestanda införs
3. Krav på maximal eleffekt
4. Energiklasser får ny innebörd
5. Ökat fokus på utsläpp och livscykel

NY ENERGIDEKLARATION

SÅ FÖRÄNDRAS KRAVEN PÅ ENERGIPRESTANDA:

1. Krav på högsta tillåtna energianvändning skärps
2. Primärenergital (EPₚₑₜ) ersätts av energiprestandatal (Eₜₐₗ)
3. Nya krav på maximal eleffektanvändning (Pₑₗ)

VAD INNEBÄR DET I PRAKTIKEN?
1. Svårare att nå hög energiklass utan faktiska åtgärder
2. Ökat fokus på verklig energianvändning och effekt

3. Större krav på optimering av energiflöden i fastigheten

Energiprestanda får större påverkan på fastighetsvärde

SÅ FÖRÄNDRAS ENERGIKLASSNINGEN:
1. Energiklasser (A–G) finns kvar – men får ny innebörd
2. Klass A motsvarar nybyggnadskrav (inte dagens nivå)
3. Ny klass införs: A⁰ = nollutsläppsbyggnad (ZEB)

MER INFORMATION SKA REDOVISAS:
1. Växthusgasutsläpp
2. Livscykel (GWP